I Guds den Nåderikes den Barmhärtiges Namn

Som det framgått – under Anashid – så är musiken inom Islam ett instrument i sig som tjänar ett högre syfte och är ett medel som förmedlar ett budskap.
Medan Anashid används för firande, så förekommer en annan genre för högtydlighållandet av sorgfulla högtider såsom Ahl al-Baits(A) bortgångar och särskilt i sörjandet av martyrernas mästare Imam Hossein(A) och kring händelserna i Karbala. Dessa kallas i ett gemensamt ord för Latmiyah (sorgvisor).

Lyriken i Latmiyah är väldigt färgstarka och beskrivande och kombinerat med det speciella tonläge, klang och rytm som tillkommer i framförandet, berörs den sanne åhöraren från djupet och tårarna börjar snart falla ofrivilligt. Den obeskrivliga känslan av kärlek till Ahl al-Bait(A) och särskilt Imam Hossein(A) och viljan att vara deltagande i sorgen – självklart är uppriktighet och ren avsikt ett villkor – väcker den tidvis slumrande moralen och leder till att man som efterföljare av Ahl al-Bait(A) och i Imam Hosseins(A) fotspår i Guds väg, hänger sig till fortsatt kamp mot orättvisa och förtryck i ens dagliga liv, både i ord och handling, och på så vis försöker leva upp till sägelsen: ”Varje dag Ashora och varje land Karbala”!!Detta är inte endast ett slagord utan ett ansvar ålagd varje sann sökare och följare av sanningen att efterfölja, leva upp till och förverkliga och var bättre att börja än med sig själv och när bättre än nu, idag och varje dag??!!