Islamisk ekonomi kontra kapitalism

           Om vi studerar Islamisk ekonomi så kan vi se att den viktigaste egenskapen utan tvivel är den sociala rättvisan. På detta sätt liknar detta system andra system som påstås tjäna människans behov, men skiljer sig dock i detaljerna och upprätthållandet av social rättvisa.Rättvisa kan inte uppstå om inte tron på privat- och social egendom existerar på ett sådant sätt att den privata egendomen används i syfte att uppfylla våra naturliga behov och den allmänna egendomen används i syfte att utveckla och upprätthålla samhället.                                    

Islamisk ekonomi v.s kapitalism

En föreläsning av: Broder Mikael ­ 2011-03-18

I Guds, den Nåderikes, den Barmhärtiges namn!

Alhamdolillah ir Rabil ”alamin. Wasalaat wasalaam ”ala Ashrafal Anbiyai wal Mursalin.

Habibe Illah al-Alamin. Abul Qasime Mohammad wa ”ala Alihi Teyyibina at-Taherin.

För vår väntade Imams(AJ) snara och mycket nära återkomst, var vänliga att skicka en

salawat.

Mina bröder och systrar i tron, asalaam aleikom wa rahmat allahi wa barakato.

Inledning

Året är 2011. Ett årtionde har passerat förbi sedan sekelskiftet. Starten på 2010-talet står till

vårt förfogande. Hur har vi tänkt att hantera detta årtionde? Har vi några planer på förändring

dels inom oss själva och dels i samhället?

Ledaren för den Islamiska republiken av Iran, Imam Khamenei(HA) har benämt detta år som

året av ekonomisk jihad.

Varför just 2011? Kanske beror det på hur världen ser ut idag, kanske finns det ett högre och

mer utvecklat syfte? Det viktiga är kanske inte att försöka lista ut anledningen, utan snarare

sträva efter och spendera vår tid i syfte att verkligen uppnå detta.

2011 sägs vara ett år då en del underliga händelser äger rum. Vi har ett antal konstiga datum

såsom:

11-11-11 ; 11-01-01; 11-11-01 ; 11-01-11

En annan otrolig sak, som förmodligen ingen av oss någonsin kommer att få uppleva är att

följande:

Vilket år föddes du och hur gammal är du idag? Jag, dvs. broder Mikael, föddes 83 och blir i

år 28 år gammal. Om man multiplicerar dessa siffror får man en siffra på 111.

Testa nu detta på dig själv. Vilken siffra får du? 111.

Vem som än räknar på detta kommer att få ett resultat på 111. SobhanAllah syskon. Ett

märkligt år, dett 2011.

Är detta bara ett sammanträffande? Nej, det kan det inte vara. Vi vet ju att slumpen inte sker,

utan allt sker i enlighet med ett gudomligt syfte.

ett år för ekonomisk vinning. Vi står inför en ny tid efter kollapsen och naturkatastroferna den

senaste tiden och detta skapar nytt utrymme för utbyggnad och ekonomisk tillväxt.

Men hur kan vi som muslimer se till att inte vi hanterar detta år på ett felaktigt sätt? Hur ser vi

till att både nu och i framtiden lägga grunden för ett välmående ekonomiskt system där både

mänskliga rättigheter och naturliga instinkter lever i harmoni och samspel?

Kapitalism ­ en historisk skildring

Något som vi alla någon gång läst om och fått lära oss under historielektionerna på skolan är

hur europeerna under tidigt 1000-tal börjar använda pengar som betalningsmedel och hur de

strävade efter kontrollen av världshandeln. En världshandel som på den tiden dominerades av

Kina och arabvärlden. Det var i detta avseende som ett nytt system upprättades. Ett system

som i grova drag skulle gå ut på att lägga beslag på en stor del av världens naturresurser i

syfte att uppnå världsdominans. Som en följd av detta påbörjades kolonialismens era och

europeerna etablerade kolonier runt om i världen där de kunde skövla marken i jakt på

naturresurser. Men eftersom skövlandet av naturtillgångar krävde fysiska insatser och enorma

resurser i form av människor, utvecklades den så kallade slavhandeln till någonting vi idag ser

på med fasa och fördömelse.

Ur mörkret trädde alltså ett nytt system fram; något som vi idag kallar för Kapitalism. Själva

termen kapitalistisk ekonomi uppstod enligt en del teorier under början av 1900-talet av en

professor i statsvetenskap vid namn Werner Sombart. Han menade att detta system

uteslutande inriktade sig på ett måttlöst, obetingat, och hänsynslöst vinstbegär, där

företagsverksamhet och karriär skulle främja samhället utveckling. Hans beundran för judar

var väldigt stor och han ansåg att deras betydelse för det moderna ekonomiska livet var

oerhört viktig. I egenskap av detta finns det idag stora likheter mellan det kapitalistiska

systemet och det ekonomiska system som varit utbrett bland judiska köpmän genom historien.

Idag tenderar många tänkare och statsvetare att hävda kapitalism vara ett grundkriterium för

en demokratisk stat. Dvs. utan en kapitalistisk ekonomi kan inte en demokratisk stat etableras.

Detta tåls verkligen att fundera över.

För om vi skall vara helt ärliga så har inte den så kallade ”demokratin” existerat i en stat som

tillämpat en central kontroll av ekonomin, rent historiskt.

Eftersom det idag ändå finns kapitalistiska ekonomier även i icke-demokratiska länder så

hävdar till exempel en statsvetare vid namn Lauri Karvonen att det statistiska sambandet

mellan kapitalism och demokrati är följande: (jag citerar) ”Kapitalism är en nödvändig, men

inte tillräcklig förutsättning för demokrati”.

Titta på den här bilden syskon:

vara en del satirisk, men i grund och botten är detta hur systemet är uppbyggt. Om nu detta

system är nödvändigt för etablerandet av en ”demokrati” ­ är det då verkligen något vi vill

ha?

Är det verkligen något att envisas om? Tittar vi å andra sidan på det motsatta ser vi en diktatur

­ vilket inte heller är så önskvärt. Vad återstår då? Syskon, vare sig vi vill eller inte vill

acceptera det så måste vi överlämna styret till vår Skapare om vi någonsin skall kunna

upprätthålla rättvisan på denna jord. Kanske var det i egenskap av detta som Imam

Khomeini(RA) kunde säga att det Islamiska systemet som implementerades i Iran skulle

bestå. Och om det skulle missbrukas, ändå bestå under en ofantligt lång tid.

Utformningen av ett system

Dessa saker kanske är självklara för oss muslimer och någonting som vi på grund av vår tro

tenderar att tro på och försvara.

Eller snarare, varför är ett Islamiskt ekonomiskt system att föredra framför kapitalism?

Innan vi kan besvara detta måste vi först blicka mot målet och syftet båda system och då

främst det Islamiska systemet.

Om vi skall försöka vara rationella och sakliga i vår approach inför detta, kan man säga att

varje system som ämnar att uppnå vissa specifika mål måste designas på ett realistiskt sätt,

eller hur?

Om ett system därför implementeras i syfte att tjäna människans överlevnad, speciellt på

längre sikt, så måste ju detta system tjäna männskans mål och således stämma överens med

hennes fitrah (dvs. vår primitiva, medfödda natur).

Utformaren av ett sådant system måste ju även känna till samtliga aspekter av en människas

liv och kopplingen till hennes fitrah, såväl i framtiden som historiskt och dessutom ha full

vetskap om meningen med människans skapelse. En sådan utformare är ingen annan än

Allah(SWT), som genom Profeter(A) och Imamer(A) förmedlat budskapet och syftet till

människan sedan begynnelsen.

”GE DIG hän med hela din själ, [du som söker sanningen,] åt den rena, ursprungliga tron,

den tro som Gud vid skapelsen lade ned som en naturens norm i människan – ingenting kan

rubbas i Guds skapelse! Detta är den evigt sanna tron, men de flesta människor vet ingenting

[om detta].” [Surah ar-Rum, 30:30]

Denna, naturens norm som nämndes i koranversen, handlar om människans benägenhet att

dyrka Allah(SWT), och underkastelse till Herren, vilket är en benägenhet som finns djupt

rotad i människans konstitutionella natur. Samtliga av oss vill, av natur
en, komma närmare

den Absoluta Perfektionen och därför behöver vi ett system som kan uppfylla detta i samtliga

aspekter av våra liv.

Det Islamiska ekonomiska systemet är inget undantag i detta avseende, utan enbart en

pusselbit som tillsammans med andra pusselbitar utgör hela det Islamiska systemet i helhet.

Om vi skulle ta bort en pusselbit från ett pussel i syfte att ersätta den med den annan, skulle vi

se att pusslet inte blir helt. På detta sätt går det inte att ersätta ett Islamiskt ekonomiskt system

med till exempel kapitalism eller socialism, för då kommer systemet att vara ofullständigt.

Det vore som att plocka bort en del av ett apelsinskal och blotta fruktköttet, för att sedan

placera en pappersbit i dess plats. Fruktköttet kommer att bli förorenat.

Islamisk ekonomi och dess utformning

Några av de största hoten mot det Islamiska systemet, har under de senaste århundradena varit

Kommunismen och Kapitalismen. Idag ser vi att det kapitalistiska systemet är det enda och

kanske sista hotet mot oss muslimer.

Men om nu detta system är så farligt, som en del påstår ­ på vilket sätt kan det då infiltrera

vårt sätt att leva och tänka utan att upptäckas?

utan att själva känna till det. Varför? Jo, för vi känner inte till vad det innebär att ha ett

islamiskt ekonomiskt tänkande.

För att förstå detta på ett grundläggande och enkelt sätt, kommer vi inshaAllah att ta upp tre

huvudpunkter:

1. Viktigaste egenskaperna av Islamisk ekonomi, deras naturliga karaktär och Islams tonvikt

på dem.

1. Passande grunden som Islam lagt fram för dess ekonomiska system.

2. Förhållandet mellan detta system och andra system.

Egenskaperna av Islamisk ekonomi

Om vi studerar Islamisk ekonomi så kan vi se att den viktigaste egenskapen utan tvivel är den

sociala rättvisan. På detta sätt liknar detta system andra system som påstås tjäna människans

behov, men skiljer sig dock i detaljerna och upprätthållandet av social rättvisa.

Rättvisa kan inte uppstå om inte tron på privat- och social egendom existerar på ett sådant sätt

att den privata egendomen används i syfte att uppfylla våra naturliga behov och den allmänna

egendomen används i syfte att utveckla och upprätthålla samhället.

En annan viktig punkt är att tillåta den individuella ekonomiska friheten för ägarskap

tillsammans med tron om att denna frihet dock begränsas av vissa lagar och regler för att det

inte skall gå över styr. Överdriver man denna rättighet finns risken för moralisk skada på

samhället och om man istället helt hindrar den, leder detta till förtryck.

En tredje aspekt handlar om det ömsesidiga ansvaret. Islam garanterar en viss form av

försörjning för varje individ i ett Islamiskt samhälle, exempelvis tak över huvudet och mat på

bordet. Detta är något som den Islamiska staten är förpliktigade att uppfylla och det är absolut

förbjudet att en enda behövande person skall påträffas i samhället. Men om man önskar förmå

samhället att rent ekonomiskt klara av detta måste en del faktorer tas hänsyn till.

En av dessa är att förmå folket att leva upp till deras ansvar och förpliktelser med avseende på

andras behov. Därför ser vi inom shariah olika lagar såsom khums och zakat. I ett rent

kapitalistiskt system, utan inslag av religion eller moraliska lagar, förekommer inte denna

förpliktelse. Kanske är det därför det finns så många hemlösa i till exempel USA, trots att

folket däri inte drabbats av bomber och elände som folk i mellanöstern och andra delar av

världen gör.

Sedan behövs ett ledar- och förmyndarskap som kan övervaka och se till att detta uppfylls av

folket, för annars finns det en risk att bara ett fåtal implementerar reglerna och lagarna. Skulle

någon bryta mot dessa regler förekommer det självfallet ekonomiska bestraffningar, precis

som i vilket annat system som helst.

principen av en social balans i samhället och förkastandet av ett klass system. Idag ser vi i

väst att det finns överklass, arbetarklass, fattiga och snuskigt rika. Detta är inte tillåtet i ett

Islamiskt system.

Vi som muslimer måste förstå att den Islamiska staten inte kan uppnå ett klasslöst system om

inte vi själva ändrar vårt tänkande.

1. En av de viktigaste sakerna som Islam förbjudit är israf, dvs. slöseri inom samtliga

områden och därför kan ni och jag inte överträda denna gräns.

Ett problem vi idag lider av, speciellt vi muslimer här i väst, är att vi antingen medvetet eller

omedvetet lever som kapitalister. Vi skall ha det senaste av allt, fetaste BMW:n, nyaste

Iphonen, tunnaste LED skärmen och det ena och det andra. Skulle vi öppna våra förråd

drabbas vi av ångest över hur mycket prylar vi har. Jag menar inte att det är fel att köpa saker

i syfte att bidra till utvecklingen av samhället, men hur kan vi sova gott om natten efter att ha

köpt en iphone 5 för 8000 kr eller en BMW för 300 000 kr, medan det finns syskon i vår

omgivning som kämpar med att knapra ihop hyran varje månad. Vi vet ju att en person som

önskar studera inte får socialbidrag, utan måste ta lån eller jobba på tider utanför skoltid i

syfte att försörja sig. Är det då verkligen rätt att vi helt och hållet försummar dessa syskon och

håller så hårt om vår penningpåse så fort vi ser att någon behöver hjälp. Missförtå mig inte,

denna känsla är naturligt medfödd inom människan i syfte att förmå oss att överleva. Men om

den förblir okontrollerad, ja då hamnar vi i den fälla som kapitalismen gjort ­ egoismen driver

oss.

Å andra sidan ser vi en hel del israf även hos de bland oss muslimer som har det sämre ställt.

Hur tänker jag egentligen när jag som en fattig student eller socialfall går och köper de

senaste elektroniska prylarna eller väljer att åka på semesterresor istället för att spara pengar

till Hajj som är obligatoriskt för varje individ??! Man har hört så många som klagar på att de

inte har råd att åka på Hajj, men som samtidigt varje år åker till sina hemländer på semester

eller har ett hem med lika dyra prylar som i en kungafamilj. Detta är barnsligt. Vi har blivit

kapitalister och försummat våra plikter.

1. En annan sak som är förbjudet inom ett Islamiskt ekonomiskt system, är varje handling som

leder till missbruk. Det är till exempel inte tillåtet att överdrivet ägna sig åt nöjen. Visst är det

bra att man kan ha kul ibland och om man spenderar pengar på nöjen så är det kanske inte

hela världen om det inte går till överdrift. Men vi får inte glömma bort att det finns andra som

inte har denna möjlighet.

1. Ett Islamiskt ekonomiskt system förbjuder också all form av sociala och ekonomiska

förmåner som diskriminerar mellan olika grupper av människor. På detta sätt kan inte ett klass

system uppstå. Om någon till exempel skulle få fri sjukvård bara för att denne är president och

en vanlig arbetare måste betala för behandling, skapas ett klass system och därför är sådana

förmåner inte tillåtna.

ser vi att alla dessa principer accepteras på ett naturligt sätt. Kanske är det därför vi idag sett

att både socialismen och kapitalismen tvingats söka sig mot en mer återhållsam position.

Grunden för systemet

Detta var lite om de egenskaper som krävs i en Islamisk ekono
mi. Om vi nu blickar mot den

grund som Islam lägger fram för oss i syfte att överhuvudtaget kunna etablera ett ekonomiskt

system där rättvisa för alla råder, kan man nämna ett antal punkter.

A. Den första och kanske viktigaste punkten av dem alla är att det sanna ägarskapet tillhör

Gud. Om vi förstår att de naturresurser vi lagt beslag på och de pengar vi spenderar i själva

verket inte är våra kapital, utan Guds kapital, kommer det vara mycket enklare att kunna

upprätthålla ett Islamiskt system. En människa som helt och hållet i samtliga aspekter av sitt

liv spenderar sina pengar med tanken på att detta är Guds pengar och att dessa pengar bara är

ett lån eller en prövning, kommer att vara motsatsen till en kapitalist, som främjar ägandet.

Baserat på detta är kapitalismens kärna ämnad till att motsätta sig Gud och neka Guds

ägandeskap. Kanske är det därför en del konspirationsteoretiker menar att kapitalismen i

själva verket är ett sataniskt system?

B. En annan viktig punkt är att förmå människan underkastad Gud, och sträva efter

etablerandet av ett samhälle baserat på dyrkan. Med denna grund kommer människan att

sträva efter att spendera naturresurser och uppfylla plikter i syfte att tjäna Gud, inte i syfte att

tjäna sig själv.

C. Islam har även skapat en etisk plan för etablerandet av ett perfekt samhälle, där andan av

samarbete, ansvar, muslimskt brödraskap, uppoffring, fromhet och medlidsamhet verkar.

Genom denna plan kommer människan att föredra generositet framför ekonomisk frihet, på

det sättet att ”jaget” inte längre är i centrum för människans strävan.

Det finns många fler grunder som Islam lagt fram i syfte att skapa ett sunt ekonomiskt system,

men med avseende på att tiden rinner ifrån oss räcker det så här. Om ni önskar läsa mer om

detta kan ni kontakta mig så ger jag er källan för detta underlag.

Förhållandet mellan Islamisk ekonomi och andra system

Som i kanske förstår, finns det en gyllene länk mellan samtliga av Islams olika system, och

det ekonomiska systemet är inget undantag i detta avseende.

Som vi kan se, så smälter det ekonomiska systemet till exempel ihop med det Islamiska

rättssystemet där wali al-amr (dvs. den Islamiska statens ledare) på grund av sin ijtihad i

egenskap av den muslimska nationens bästa gör vissa utlåtanden och fatwor.

Det ekonomiska systemet smälter även samman med systemet av dyrkan. Zakat och khums är

ju till exempel två typer av finansiell dyrkan. Olika finansiella termer såsom ränta och ocker

är ju två typer av förbjudna handlingar som direkt kan kopplas till systemet av dyrkan.

krigsbyte etc.

Avslutning

En sak vi dock inte för glömma syskon är att detta system må vara perfekt och mest lämpat

för ett rättvist samhälle med klara och tydliga gudomliga mål, men det kan inte upprätthållas

om inte vi ändrar på oss.

Vi kanske bojkottar vissa israeliska produkter såsom Coca-Cola, Jaffa och Starbucks, men

samtidigt lever vi som ultrakapitalister och spenderar våra pengar hejvilt medan andra av våra

syskon har det svårt. Jag säger inte att ni nu skall sluta bojkotta sådana företag, utan jag menar

bara att vi måste vara konsekventa i vårt agerande. Bojkottar jag vissa företag måste jag även

bojkotta själva mentaliteten som ligger till grund för dessa företag och hela det västerländska

systemet.

Med hopp om detta vill jag avsluta med en frågeställning som jag vill att ni tar med er och

funderar över. I egenskap av detta kommer vi därför inte att ha någon diskussion idag, utan vi

får själva ta oss tiden att reflektera över följande fråga:

Vad kan jag som en simpel individ göra för att skapa en grund för etablerandet av ett

Islamiskt ekonomiskt tänkande och vilka medel har jag till mitt förfogande i syfte att

förverkliga detta?

Duaa Faraj …

Wa Salallah aleihi waala alihi ”atayibin ”altahirin!