Akhlaq del2

 Som det nämndes under förra föreläsningen, penetrerar människan, genom akhlaq, det stela och kala skalet av tron och förser den med vitalitet och mening. Likt attraktionskraften av en vacker ros, dras människan mot dem med en exemplarisk moral och ett gott uppförande.Det betonades även att människan, i syfte att finna lösningen på sina själsliga problem, måste söka sig till roten och orsakerna bakom dessa.                                        

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: Google Podcasts | RSS

Islamisk moral och etik ­ del 2

En föreläsning av: Broder Mikael ­ 2011-07-22

I Guds, den Nåderikes, den Barmhärtiges namn!

Alhamdolillah ir Rabil ”alamin. Wasalaat wasalaam ”ala Ashrafal Anbiyai wal Mursalin.

Habibe Illah al-Alamin. Abul Qasime Mohammad wa ”ala Alihi Teyyibina at-Taherin.

För vår väntade Imams(AJ) snara och mycket nära återkomst, var vänliga att skicka en

salawat.

Mina bröder och systrar i tron, asalaam aleikom wa rahmat allahi wa barakato.

Inledning

[Och Abraham bad:] ”Herre! Ge mig visdom och förena mig med skaran av Dina rättfärdiga

[tjänare]; och låt efterkommande släkten minnas mig som en man av sanning och gör mig till

en av arvtagarna till lycksalighetens lustgårdar. Och förlåt min fader – han var en av dem

som gick vilse – och förnedra mig inte på Uppståndelsens dag, den Dag då varken rikedom

eller söners [mångfald] skall vara till gagn och då bara den [kan känna sig trygg] som stiger

fram inför Gud med rent hjärta.” (Koranen, 26:83-89)

Under vår förra session i denna serie av föreläsningar, talades det i inledande ordalag om

bilden av mänsklighet. Vi snuddade vid frågor som ”vad är det goda”, ”vad är det rätta” och

”hur bör man bete sig” och kom fram till att de kan fungera som en guide i syfte att skapa den

sanna bilden av mänsklighet. Vi kom även fram till att mänsklighetens värde och norm vilar

på konceptet om och åtföljandet av etik och moral. Detta koncept, som når en mer värdig

status och en mer allomfattande betydelse inom det arabiska språket genom termen ”Akhlaq”,

var det koncept som samtliga av profeterna(A) förespråkade och betonade i kampen om att

uppnå mänsklig perfektion.

Som det nämndes under förra föreläsningen, penetrerar människan, genom akhlaq, det stela

och kala skalet av tron och förser den med vitalitet och mening. Likt attraktionskraften av en

vacker ros, dras människan mot dem med en exemplarisk moral och ett gott uppförande.

Det betonades även att människan, i syfte att finna lösningen på sina själsliga problem, måste

söka sig till roten och orsakerna bakom dessa.

Vi kom fram till att det vi oftast och istället väljer att göra vid bekämpandet av problem, är att

gå direkt till själva effekten av vårt ursprungliga problem och således försöker eliminera den

istället, vilket tyvärr inte löser våra problem.

något att göra. Så fort en person blivit sysslolös och lat, finns det en stor risk att de kommer

sluta upp som korrumperade och spirituellt förorenade.

Detta ser vi tydliga exempel på idag ­ TV, Internet, Spel, osv. skapades i syfte att underhålla

människan, som på grund av sin spirituella nedstämdhet och sysslolöshet i kampen om att

uppnå perfektion spenderar sin fria tid med att roa och stimulera sitt ”jag”.

Fem viktiga egenskaper

Denna föreläsning kommer att kretsa kring en hadith från vår älskade Profet(S), där fem

egenskaper nämns som kan hjälpa oss på vägen i syfte att förstå hur vi skall eliminera

sysslolösheten för gott och erhålla en sund och frisk själ.

Det har återberättats från Anas ibn Malik, att Profeten(S) en gång sade:

”Må Guds nåd vara över den person som framför sig sänder gott; som med måttlighet

skänker allmosa och talar sanning; som är mästare över sina egna begär och således inte

dess fånge; och som kontrollerar sitt ”jag” så att den inte får övertaget.” [Bihar al-Anwar,

vol. 74, sid. 179]

I denna återberättelse, skickade den Heliga Profeten (S) nåd över den person som besitter

följande fem egenskaper:

1. En person som inte väntar på att andra skall förse honom med saker och ting som för

honom till paradiset, snarare bereder han själv vägen för detta, genom att göra sitt hem i nästa

liv till en beboelig plats.

1. En person som iakttar måttlighet, vilket innebär att han varken är slösaktig, eller girig.

Detta nämns som en påminnelse i Koranen:

[17:29] Bind inte handen vid din hals, men sträck inte heller ut den så långt, att du får

förebråelser [för slösaktighet] eller [till sist själv] råkar i nöd.

1. En person vars tunga inte förorenas med lögner eller falskhet.

Syskon, vi får inte blunda för det faktum att det inte finns en enda kroppsdel på en människa

som kontrollerar och styr människan mer än vad tungan gör. Varför är det så då?

Jo, för att tungan alltid finns att tillgå för människan, dvs. det krävs knappt någon energi alls i

syfte att använda den. Det är av denna anledning som vi fått lära oss att det är lättare att tala

än att handla. Sedan får vi inte glömma att de faror och den skada tungan kan utgöra, inte går

att jämföra med någon annan kroppsdel. Cirka 20-30 av de svåraste synderna begås till

exempel genom tungan!

Bara för att nämna några av dessa:

1. Tala om sådant som inte angår en själv.

förmå andra att känna sig värdelösa och samtidigt berömma sig själv).

1. Hitta på saker, eller rent av ljuga.

2. Förbanna andra.

3. Överdriven skämtsamhet.

4. Reta och förödmjuka andra.

5. Sprida falska rykten.

6. Avlägga falska vittnesmål.

7. Baktala.

8. Berömma sig själv.

Osv. osv.

En annan farlig sak med tungan är att de synder som begås av den, inte betraktas av folket

som lika allvarliga som synder begångna av andra kroppsdelar. En som begår äktenskapsbrott

har till exempel begått en oerhörd handling i vårt folks ögon, men om samma person baktalar

någon rycker bara folk på sina axlar om ens bryr sig överhuvudtaget. Vad vi glömmer här, är

att den andliga dimensionen av dessa synder förser människan med en helt annan synd. Baktal

kan till exempel aldrig förlåtas av Gud, utan vi måste be om förlåtelse från den vi baktalat!!

Faktum är att Profeten(S) har sagt att: ”Varenda ord som en person yttrar går emot denne,

utom tre former av yttranden.” Dessa tre ting innefattar: dhikr (åminnelse om Gud), Amr bil

Ma”ruf and Nahl ”Anil Munkar, och förbättrandet av relationerna mellan två troende personer.

Baserat på detta, måste vi börja fundera över vad vi säger och hur vi diskuterar och pratar med

folk, både ute i samhället och inom familjen. Detta är inte något som kan förändras över en

dag, och därför bör vi uppmuntra varandra från och med denna stund att dagligen reflektera

över vår tungas agerande ­ innefattar dess yttranden dessa tre kategorier som nyss nämndes

eller inte? Om inte, är det då så konstigt att våra själar blivit så förorenade? Vi har ju redan

behandlat vikten av att gå till roten med problemen och inte haka upp oss på effekterna ­ eller

hur?

Bara för att ytterligare betona vikten med att vakta sin tunga, citeras ytterligare en

återberättelse från Profeten(S):

Efter att Profetens(S) en gång hållit ett tal, frågade Ma”ad ibn Jabal om vi kommer att stå till

svars för de ord vi yttrar. Vet ni vad Profeten(S) svarade? ”Finns det någon annan belöning

för en persons tunga än att bli kastad med ansiktet före i elden?” SobhanAllah!

De tre viktiga egenskaper som hittills nämnts under föreläsningen är egenskaper som är

mycket bra. Att alltid vara aktiv, iaktta måttlighet och rena sin tunga ärytterst viktigt, men

förstnämnda egenskaperna att sakna verkan.

4 & 5. De två sist
a och viktigaste egenskaperna är alltså att kontrollera sitt jag och således bli

mästaren över sina begär och inte tvärtom.

Vi måste ta kontrollen över vårt nafs, ty en människans fulländade värde handlar om att nå

den punkt då hon blivit kungen över sitt inre rike.

Hur vet vi om vi är på rätt spår då i detta avseende? Iaktta er själva för en stund. Reflektera

över era handlingar.

När jag blir arg ­ kontrollerar jag min tunga eller inte?

När jag drabbas av avundsjuka ­ släcker min tro denna flammande eld omgående, eller hyser

jag agg gentemot den person jag avundas?

Listan kan göra mycket lång, och att diskutera detta ämne kan kännas väldigt enkelt. Men att

föra dessa ord till praktiken är dock extremt svårt.

De finns till exempel dem som säger: ”Vi vet att den och den handlingen är felaktig, men när

vi väl är på väg att utföra denna handling, tappar vi kontrollen över oss själva och kan inte

förstå varför?”

Det är detta som innebär att vara en slav för sitt eget jag. Det kan liknas vid en förare som

åker ned för en brant backe och vars bil ökar i fart medan han säger: ”jag har tappat kontrollen

över bilen” för att sekunden senare smasha bilen rätt in i en bergsvägg och således avlida.

Ett annat exempel är en person som faller handlöst utför ett stup, utan något att hindra fallet

eller dämpa farten med. När personen väl når botten av stupet, minskar dock hastigheten

radikalt och personer finner sin eviga vila.

Vårt nafs fungerar på exakt samma sätt!

Vi behöver vissa medel för att dämpa vårt nafs framfart, varav god moral och

uppförandeetikett i det nyss nämnda exemplet skulle kunna fungera som en fallskärm för den

person som faller handlöst.

Vi kommer alla förr eller senare att dö ­ är det inte värt att sträva efter åtminstone lite

kontroll, både för vår egen och våra medmänniskors bästa?

Med denna fråga i åtanke, låt oss avsluta denna föreläsning med att återigen nämna uttalandet

från Imam Ali(A) gällande uppförande:

”Människor fungerar som speglar; vänner reflekterar dina goda egenskaper och fiender dina

brister…” (Anecdotes of the Ahl al-Bait(A) av Shahid Motahhari(RA))

Duaa Faraj …

Wa Salallah aleihi waala alihi ”atayibin ”altahirin!