Öknen mellan tvivel och övertygelse

För att lägga grunden som slottet av yaqin kan byggas upp på behöver marken och fundamentet som yaqin ska byggas på vara solid och stabil. Alla onödiga och felaktiga idéer, tankar, funderingar, information och annat är likt buskar, stenas, rötter och liknande och dessa måste rensas. Till denna rensning behövs en bulldozer som banar vägen och tillplattar den. Och vad är denna bulldozer? I Descartes åsikt är det konstruktiva skeptiska tvivel som riktas mot varje idé och koncept. Precis som en bulldozer förstör det som är svagare i sin väg för att platta till marken så förstör det skeptiska tvivlet och ifrågasättandet dom svaga och grundlösa idéer man har i sig och som förhindrar en stabil grund.

Öknen mellan tvivel (shak) och övertygelse (yaqin)

– Ehsan ­ Paltalk – 15/10-2010

I Guds den Nåderikes den Barmhärtiges Namn

Inledning

Prisad vare himlarnas och jordens Herre som skapade människan från Sin nåd och kärlek, visade

henne vägen och lärde henne vad hon inte visste.

Prisad vare universums Konung som ur Sin barmhärtighet utvalde, upphöjde och utnämnde de bästa

av dom bästa til Profeter och Budbärare och skickade til resten av mänskligheten som vägvisare,

ledfyr och ljus att föra dem mot perfektion.

Prisad vare skapelsens Formgivare som placerade en inre profet i människan som ett verktyg, en

urskiljare och en måttstock att lära känna rätt från fel och kal ade denna inre profet för Intel ektet.

Och må ett sådant antal av Hans välsignelser regna över Profeten Mohammad(S) och hans rena

familj(A) att matematikens genier blir förbryl ade och räkneskapens al a änglar tappar räkningen. Och

til lika stor grad må Hans tunga förbannelse vila över deras fiender ända til Domens Dag.

För Imam Mahdis(AJ) välgång och snara återkomst, var vänliga skicka en innerlig salawat!

Vi ska idag tala om ett ämne av hög komplexitet. Det är ett ämne som jag funderat på i över två år

och sökt svaren efter. Äntligen under denna månaden Ramadan 2010 fick jag de sista svaren som

behövdes för att til ful o få svar på mina frågor. Det är ett ämne som om vi förstår det korrekt

kommer besvara många av våra tvistade frågestäl ningar och invecklade funderingar. Har du

någonsin undrat när blint följe är skadligt och fördömt och när det tvärtom är inte enbart til åtet utan

t.o.m obligatoriskt?

El er var gränsen går mel an att vara öppensinnad och tvivla kontra att vara ful ständigt övertygad om

sin sak til sådana grader att man inte ens betraktar det motsatta?

Har du funderat över hur du ska kunna skaka om, revolutionera och konvertera en person som har en

förkastlig blind tro, är trångsynt el er som är totalt övertygad om sin sak att han vägrar ifrågasätta?

Har problematik och idéer likt dessa någon gång korsat sfären av ditt förnuft är detta föreläsningen

för dig. Innan den oförmögne föreläsaren stäms för att ha lovat för mycket måste det poängteras att

det inte säkert att han, obegåvad som han är, har lyckats bryta upp och förklara detta ämne

til räckligt väl. Men hoppet är ändå att til räckligt många spil ror av insikt kommer att kunna samlas

ihop av lyssnaren så han får svar på frågorna som nämns. I annat fal kan textversionen av denna

föreläsning också komma til hands att referera til för ytterligare fördjupning och fundering.

Skadlig blind tro

Låt oss inleda med att granska vad skadlig blind tro är. Den Heliga Koranen berättar att Profet

Ibrahim(A) i sina diskussioner med idoldyrkarna en gång sade:

[26:69]

[26:69] OCH BERÄTTA för dem om Abraham –

[26:70]

[26:70] hur han frågade sin fader och sitt folk: "Vad är det ni til ber?"

[26:71] % )

[26:71] De svarade: "Vi til ber [våra] gudabilder och vi skal fortsätta att ge dem vår

hängivna dyrkan."

[26:72]

[26:72] [Abraham] sade: "Hör de er när ni anropar dem,

[26:73] %

[26:73] el er kan de hjälpa er el er skada er?"

[26:74]

[26:74] De svarade: "Nej, men vi gör vad vi har sett våra fäder göra."

Detta är ett tydligt exempel på blind tro. Människans natur är sådan att hon är benägen och lockas

til och frestas att kopiera andras beteenden, på godo och ondo. En ungdom börjar lyssna på hiphop

och dagen efter ser man hur hans jeans blivit ett par storlekar större och dels dragits ner. Människan

lyssnar och tittar, människan fascineras, människan kopieras. Man kan säga att människan vil bli som

den hon älskar el er ser upp til . Men detta är extremt farligt om människan inte tänker til varför hon

gör som hon gör. I Arabien under den för-islamiska tiden var kulturen så förtryckande att döttrar sågs

som något skamful t och därför begravdes levande redan som spädbarn. Exempelvis grävdes ett hål

under moderns fötter medan hon födde så när barnet väl kom ut tril ade hon direkt in i graven och

begravdes levande. Någon måste ha börjat med detta kal blodiga barnamord. Detta har sedan

kopierats och imiterats av andra så att det så småningom blev en sed och slutligen en del av kulturen.

Precis som med avgudadyrkan. Det visar hur farligt det är med blint följe när man imiterar och

kopierar ett beteende helt utan anledning, orsak el er eftertanke.

Problemet med blint följe är tyvärr även vanligt i vår barnuppfostran. Barnet blir lärt islam och blir

nyfiken så han stäl er frågan exempelvis, ”Pappa, varför ska jag be?”, men istäl et för att få ett svar

som motiverar barnet att utvecklas så blir han bara til sagd, ”För att jag säger det och så får man välja

mel an att be el er få en toffla. Men även detta är blint följe som har negativa spår på själen, även om

bönen i sig är en god sak.

Det kollektiva tvivlet

Vad är då botemedlet mot denna formen utav skadlig blind tro? Botemedlet är ju uppenbarligen

ifrågasättande, analys och reflektion. Att inte svälja något utan granska det först och sedan utifrån de

slutsatser man drar antingen acceptera och ta til sig det el er förkasta det.

Men ett problem uppstår här. Vi är inte nyfödda och många år av våra liv har passerat. Under dessa

åren har vi samlat på oss många många och återigen många koncept, tankar, förestäl ningar, idéer

och åsikter som på ett el er annat sätt är grundade i ett blint följe. Det kan vara saker vi blivit

til sagda, saker vi upplevt och saker vi läst som vi inte granskat ordentligt och byggt upp en livssyn

och tro på som således innehål er många felaktiga element. Vanliga islamiska missförstånd är frågor

som mahr och brudgåvan, kvinnans stäl ning i islam el er synen på Gud som ofta är felaktig. Grunden

är brukar vara familjen och kulturen som skickar oss budskapet att ”så är det” vilket vi även

accepterar utan att egentligen ifrågasätta. En av Ulema jag pratade med om detta ämne för några år

sedan sade att han tyckte att det var mycket lättare att förklara ett koncept för en som inte har en

religiös bakgrund och själv funnit sin väg til islam jämfört med en som är uppväxt i en religiös familj

för personer med en religiös bakgrund tror ofta att de vet bättre. Men tanken slår dem aldrig att vad

de vet kanske är är felaktigt? Så vad är lösningen?

När jag precis kom in i Islam blev jag presenterad exemplet med äpplena som jag strax ska

återberätta. På den tiden visste jag inte vem författaren av denna metafor var, jag blev bara til sagd

att det var en filosof. Inför denna föreläsning letade jag och fann slutligen att det inte är någon

mindre än den franska filosofen René Descartes som levde på 1600-talet. Descartes skriver:

Suppose [a person] had a basket ful of apples and, being worried that some of the

apples were rotten, wanted to take out the rotten ones to prevent the rot spreading.

How would he proceed? Would he not begin by tipping the whole lot out of the

basket? And would not the next step be to cast his eye over each apple in turn, and

pick up and put back in the basket only those he saw to be sound,
leaving the others?

In just the same way, those who have never philosophized correctly have various

opinions in their minds which they have begun to store up since childhood, and which

they therefore have reason to believe may in many cases be false. They then attempt

to separate the false beliefs from the others, so as to prevent their contaminating the

rest and making the whole lot uncertain. Now the best way they can accomplish this is

to reject al their beliefs together in one go, as if they were al uncertain and false.

They can then go over each belief in turn and re-adopt only those which they

recognize to be true and indubitable. (Replies 7, AT 7:481)

Även om detta är en kostsam och jobbig process är det något vi al a bör genomföra i al a fal en gång i

våra liv. Vi borde i vår hjärna och vårt förnuft ta avstånd från al t och anta att al t är falskt och sedan

sakta men säkert, successivt gå igenom steg för steg och föra fram argumenten. Nu menar jag inte

att man ska ta avstånd från islam och skaffa flickvän och gå på disco bara för att man gör en

filosofisk rannsakning av sina argument. Vad jag menar är abstrakt på det ideologiska planet. T.ex. att

man sätter sig i ett mörkt rum, tänder ett ljus, blundar och börjar fundera: ”Finns det en Gud el er

inte? Vad är argumenten?” osv. Görs detta på rätt sätt så kommer det ultimat att leda til en

ful ständig orubblig övertygelse.

Definitionen av övertygelse

Vad är då övertygelse och yaqin? Låt oss citera vad de visa har sagt och försöka definiera och bilda

oss en uppfattning av vad övertygelse är.

1200-talet stora geni – astronomen, biologen, kemisten, matematikern, filosofen, fysikern, läkaren,

vetenskapsmannen, teologen och inte minst Marj”a Taqleed – Khwajah Nasir al Din al Tusi definierar i

sin ”Awsaf al Ashraf” yaqin på följande sätt:

Yaqin in common usage means an indestructible resolute belief corresponding to fact.

In reality it comprises of the knowledge of the known object and the knowledge of the

impossibility of that which contradicts the former knowledge.

400 år senare skriver Descartes så här:

I distinguish the two as follows: there is conviction when there remains some reason

which might lead us to doubt, but knowledge is conviction based on a reason so strong

that it can never be shaken by any stronger reason. (1640 letter, AT 3:64­65)

Descartes når al stå en väldigt liknande definition av Nasir al-Din Tusi, trots att han inte utgår från

islamisk litteratur. Han menar att intel ektuel yaqin är en kunskap, insikt och övertygelse baserat på

ett argument så starkt att inget kan skaka det.

Boken "Jami” al-Sa”adat" komponerades av den islamiske lärde, mystikern och moraliska filosofen

Muhammad Mahdi ibn Abi Dharr al-Naraqi under 1700-talet. Den anses vara ett av mästerverken på

sin tid inom etik och moral bland Shi tisk litteratur. Boken cirkulerar kring de fyra fakulteten som styr

människan: dvs. intel ektet, begären, ilskan och fantasin samt hur man kan undvika de onda

egenskaperna och istäl et välja de goda. Originalverket på arabiskan är på 3 volymer men det finns en

förkortad och sammanfattad version på 152 sidor översatt til engelska och även til gänglig online på

bl.a. al-islam.org (http://www.al-islam.org/al-tawhid/felicities/) för de som vil läsa vidare.

I denna bok definieras yaqin på följande sätt:

The opposite of ignorance, perplexity, and doubt is certainty, which is none other than

lasting, certain conviction; which being in accordance with reality, cannot be shaken

by any doubts however strong.

Som ni kan se är definitionen al tså väldigt snarlik.

Grader av övertygelse

En annan fråga uppstår nu. Om yaqin är likt ett stort och starkt träd med fasta rötter som tvivlens

vindar inte kan skaka, finns det då olika grader av yaqin?

Kort och gott är svaret: Ja.

Beviset för detta finner vi i boken ”Misbah al-Sharia” där vår sjunde Imam Jafar Sadiq(A) säger:

Certainty wil take the bondsman to every sublime state and every wondrous station;

thus did the Messenger of Al ah make known the immensity of certainty when he

mentioned that Isa [a] walked on water. He said, "If he had had more certainty, he<br /><br />could have walked on air." By this he indicated that in spite of the majesty of the<br /><br />place which the prophets have with Al ah, they also have different ranks according to<br /><br />their certainty. Certainty is ever increasing, and remains so throughout eternity.<br /><br />Believers also vary in the strength and weakness of their certainty. A person whose<br /><br />certainty is strong may be recognised by the fact that he finds himself stripped of al<br /><br />ability and power other than what Al ah has given him, and by his keeping to Al ah"s<br /><br />command and worship both outwardly and inwardly. He considers the states of<br /><br />having and not having, increase and decrease, praise and blame, might and<br /><br />abasement, al to be the same because he considers them al on an equal level.<br /><br />However, a person who weakens his certainty attaches himself to external matters,<br /><br />and al ows his self free rein therein. He follows the customs and sayings of people<br /><br />without substantiating them, and strives in the affairs of this world, accumulating its<br /><br />wealth and holding on to it, acknowledging and affirming it with his tongue.<br /><br />Ur detta förstår vi att yaqin har flera nivåer varav den lägsta är en intel ektuel övertygelse som inte<br /><br />går att rubba med något tvivel el er argument.<br /><br />Kan nivåerna av yaqin grupperas då? Vilka huvudkategorier och grupperingar av yaqin finns det? Våra<br /><br />Urefa och filosofer har delat upp nivåerna av yaqin til tre huvudkategorier. Två av dessa finner vi i<br /><br />det 102:a kapitlet av den Heliga Koranen Surah Takathur:<br /><br />7 7 8 <br /><br />I GUDS, DEN NÅDERIKES, DEN BARMHÄRTIGES NAMN<br /><br />[102:1] 7 <br /><br />[102:1] NI FINNER ert nöje i att överglänsa varandra i rikedom och världsliga<br /><br />framgångar<br /><br />[102:2] 7<br /><br />[102:2] ända til dess ni står vid gravens rand.<br /><br />[102:3] 7<br /><br />[102:3] Ack nej! En dag skal ni få veta [ert misstag]!<br /><br />[102:4] 7 7<br /><br />[102:4] Ja, en dag skal ni få veta [ert misstag]!<br /><br />[102:5] 7<br /><br />[102:5] Ack, om ni visste det [nu] med ful visshet...!<br /><br />[102:6] 7<br /><br />[102:6] Ja, ni skal få skåda helvetets eld!<br /><br />[102:7] 7 7<br /><br />[102:7] Era egna ögons vittnesbörd skal då ge er visshet,<br /><br />[102:8] 7 D 7 7<br /><br />[102:8] och den Dagen skal ni stäl as til svars för [vad ni gjorde av] det goda som<br /><br />skänktes er [i livet]!<br /><br />Om vi återvänder til boken &quot;Jami" al-Sa"adat&quot; så listas de tre kategorierna av yaqin och förklaras<br /><br />väldigt elegant med hjälp av en liknelse på följande sätt:<br /><br />Stages of Certainty<br /><br />1.Ilm al-Yaqin : Which is certain and permanent conviction. It is like the conviction of

a man who when he sees smoke believes with certainty that there must be a fire too.

2. `Ayn al-yaqin: Which is beholding something with-either the outer or the inner-eye.

Using the above example, it is like the conviction of a man who not only sees the

smoke but fire itself.

3. Haqq al-yaqin: Which is the state of certainty acquired when a form of spiritual and

actual union exists between the knower and the known thing. This would be the case,

for example, if one should be himself in the midst of fire men
tioned in the above

example. This is cal ed "the union of the knower and the known"

Grunden till övertygelse

Vi har så här långt definierat övertygelse samt beskrivit nivåerna av övertygelse. Den viktiga fråga

som uppstår nu är: Hur ska man bygga upp en övertygelse? Al tså vad är vägen til att upprätta slottet

av yaqin?

Descartes lägger fram en väldigt bra al egori för grunden til hur en människa kan uppnå yaqin. Han

skriver:

Throughout my writings I have made it clear that my method imitates that of the

architect. When an architect wants to build a house which is stable on ground where

there is a sandy topsoil over underlying rock, or clay, or some other firm base, he

begins by digging out a set of trenches from which he removes the sand, and anything

resting on or mixed in with the sand, so that he can lay his foundations on firm soil. In

the same way, I began by taking everything that was doubtful and throwing it out, like

sand … (Replies 7, AT 7:537)

Til åt mig att utöka denna al egori med att utföra ännu ett element: bul dozer.

För att lägga grunden som slottet av yaqin kan byggas upp på behöver marken och fundamentet som

yaqin ska byggas på vara solid och stabil. Al a onödiga och felaktiga idéer, tankar, funderingar,

information och annat är likt buskar, stenas, rötter och liknande och dessa måste rensas. Til denna

rensning behövs en bul dozer som banar vägen och til plattar den. Och vad är denna bul dozer? I

Descartes åsikt är det konstruktiva skeptiska tvivel som riktas mot varje idé och koncept. Precis som

en bul dozer förstör det som är svagare i sin väg för att platta til marken så förstör det skeptiska

tvivlet och ifrågasättandet dom svaga och grundlösa idéer man har i sig och som förhindrar en stabil

grund. Missförstå inte nu. Descartes själv skriver att tanken är inte att man ska vara en evig skeptiker

som tvivlar på al t bara för tvivlandets skul . Detta är en destruktiv form utav tvivel. Tvärtom menar

Descartes finns det ett konstruktivt mål med tvivlandet och det är att värdera om idéerna och

koncepten man har inom sig är solida och genomtänkta el er inte. Om de inte är starka nog kommer

de förstöras av tvivlets bul dozer, annars kommer de forma en del av grunden som yaqin kommer

byggas upp på. Med tvivlets bul dozer kan man således bevisa om grunden är stabil el er inte.

Notionen om en stabil grund är inte Descartes ensam om. Även den Heliga Koranen talar om vikten

av en stabil grund. I det 9:e kapitlet, Surah Tawbah, säger Al ah(SWT):

[9:109] D 7 7 I D 8 7

7 8 7 D

[9:109] [Vem är den bäste?] Den som uppför sin byggnad på en grund av gudsfruktan

och strävan att vinna Guds välbehag el er den som bygger sitt hus på lös grund, vid

randen av ett stup, så att det störtar samman [och drar] honom med sig ned i

helvetets eld? Gud vägleder inte de orättfärdiga;

[9:110] I I 8 7 7 ) 7

[9:110] byggnaden som de har uppfört kommer inte att upphöra att plåga dem som en

tvivlets [värkande tagg] i deras sinnen, til dess deras hjärtan brister. Gud är

al vetande, vis.

Dessa koranverser belyser en annan viktig aspekt också: nämligen vilken negativ inverkan synd och

oärliga handlingar har på själen och sinnet. När man syndar begår man medvetet ett fel, man

motsäger al tså sina egna principer i handlingen. Om man motsäger sig själv i handling så är det

väldigt stor sannolikhet att man börjar motsäga sig själv intel ektuel t också och drar slutsatser som

egentligen är felaktiga men som man halvt blundar för. Det är som om önsketänkande leder ens väg

genom argumentens labyrint.

I boken "Jami” al-Sa”adat" listas fem nödvändiga vil kor som en person måste uppfyl a om han vil nå

den ultimata formen av yaqin. Dessa är:

In order to attain haqq al-yaqin one must fulfil certain necessary conditions. These are:

1. The individual soul must have the capacity to receive and understand these truths;

the soul of a child, for example, cannot understand the reality of things.

2. The soul should not be one defiled by corruption and sin.

3. Complete attention must be concentrated on the object in question, and the mind

must be free of pollution of worldly and base interests.

4. One must be free of any kind of blind imitation and prejudice.

5. In order to attain the aim, relevant and necessary preliminaries must be covered.

Uppbyggnaden av yaqin

Så långt beskrev vi hur en stabil grund läggs som yaqin byggs upp på. Men hur byggs själva yaqin upp

då? Om yaqin är ett slott: vad är tegelstenarna som yaqin består utav?

Dessa tegelstenar kal as ”Burhan”. ”Burhan” betyder logiska bevis. En ”burhan” är ett logiskt bevis så

starkt att inget kan rubba det. Det finns inga rum för känslor och begär i det.

Låt mig ge ett exempel. Anta att vi vil bevisa att världen har ett slut. Ett burhan skul e då kunna se ut

så här:

1) Al ting som förändras har en början och ett slut

2) Världen förändras

3) Al tså har världen en början och ett slut

Yaqin börjar byggas upp i takt med att man etablerar det ena logiska beviset efter det andra samt

handlar efter dess premisser. Om jag med hjälp av logiska bevis når slutsatsen att det finns en Gud

och denne Gud:en har skapat mig för ett syfte så är det min plikt att försöka leva upp til detta syfte. I

takt med att jag gör det ökar min övertygelse til s min tro på Gud är orubblig och har blivit

intel ektuel yaqin.

Det är här som vi kan besvara frågan om när det finns hälsosamt och uppmuntrat blint följe. Om jag

med hjälp av logiska bevis når slutsatsen att:

1) Gud har skickat en Profet

2) Denna profet är ofelbar

3) Då måste jag följa denna profet, även om det går emot mitt eget förnuft

För om mitt förnuft protesterar så säger det logiska beviset til mig att det är mitt förnuft som är fel

för Profeten är ju ofelbar, al tså måste jag ha fel. Det är därför en av Imam Jafar Sadiqs(A) lärjungar

och Shai sade til honom, ”O Imam! Du är min Imam, om du plockar ner ett granatäpple, delar den itu

och säger att den ena halvan är halal och den andra halvan är haram så kommer jag tro på dig.”

Detta är hälsosamt och positivt blint följe, egentligen kan det kal as ful ständig hängivelse och

underkastelse. På samma sätt om jag med hjälp av logiska bevis når slutsatsen att:

1) Imam Mahdi(AJ) har valt ut representanter i sin frånvaro för mig att följa

2) Dessa representanters ord och befal ningar är samma som Imamens ord och befal ningar

3) Då måste jag följa dessa representanters ord och befal ningar, även om det går emot mitt eget

förnuft.

Imam Mahdi(AJ) skrev exakt detta i ett brev til Ishaq ibn Ya”qub:

"As far as newly occurring circumstances are concerned, you should turn (for

guidance) to the narrators of our ahadith, for they are my proof over you just as I am

Al ah”s proof.”

(Source: Shaykh at-Tabarsi, al-Ihtijaj, vo. 2, Najaf 1966, p. 283)

I frågor om Furu-e-Din, dvs. hur rent praktiskt jag ska utföra min bön, fasta, ghosl, wodho, haj osv ­ i

dessa frågor är min Marj”as ord huj ah och bevis och argument och til räckligt för mig. De han säger

är som det Imamen(AJ) säger. Även om han skul e ha fel, det spelar ingen roll för att han är bortom<
br>
min kapacitet och förståelse och jag kommer inte stå til svars för det som är bortom vad jag klarar

av. Det är precis som byggingenjören jag förlitat mig på när jag kör över bron han har byggt. Om han

skul e ha gjort ett fel så bron kraschar medan jag kör över och dör, då kommer jag inte bli til frågad:

”Varför körde du över bron?” Det är inget jag kan stå til svars för. El er om jag förlitar mig på doktorn

som ger mig fel medicin så jag blir sjukare. Ingen kommer klandra mig och säga, ”Varför tog du

medicinen?” Nej i de fal är det min plikt att följa, även blint om jag inte förstår. Givetvis får jag fråga

och försöka förstå ­ men i slutet av dagen handlar det om att jag ska göra min plikt.

Hur en övertygelse kan raseras

Nu kanske vissa protesterar med invändningen: Vad är det för skil nad mel an en som har så mycket

yaqin att han blint följer vad en sheikh har sagt och spränger sig själv med en som blint följer sin

Marj”a?

Och hur kan man förändra, revolutionera, konvertera och rasera en person som har ful ständig yaqin

i det han gör?

När en persons yaqin säger til honom att döda en annan människa medan en annan persons yaqin

säger til honom att göra det motsatta så är det ju en uppenbar konflikt. Titta bara på Ockuperade

Irak el er i Pakistan hur Shia muslimer i bön i moskén sprängs til bitar. Den som utför dådet ser sig

själv som martyr, familjen til den som dödats betraktar honom som självmordsbombare och terrorist

­ vad är svaret på al t detta?

Denna fråga återvänder återigen til yaqins beståndsdelar ­ dvs. de logiska bevisen.

Burhan el er logiska bevis har i sin tur mindre beståndsdelar. De skapas från bl.a. fakta, information,

erfarenheter, upplevelser och dylikt. Anta att den fakta som en person grundar sitt logiska bevis på är

felaktigt, då kommer hela hans slutsats vara felaktig. Han kommer nå yaqin för han kommer handla

efter denna felaktiga slutsats och bli ful ständigt övertygad om den til sådana grader att han är vil ig

att dö för den. Så hans yaqin i sig är det inte något fel på. Felet ligger antingen i det logiska beviset i

sig, dvs. att en felaktig slutsats dragits, el er att påståendena som beviset grundats på är felaktiga.

En person som med ful ständig religiös övertygelse väljer att spränga en annan troende til döden i

moskén har ju uppenbarligen dragit en felaktig slutsats el er baserat sin slutsats på en felaktig fakta.

Och det är här som synd och oärlighet spelar en nyckelroll. En person som syndar och är oärlig i sina

avsikter, en sådan person kanske väljer felaktig fakta, drar felaktiga slutsatser och formar vad han

tror är logiska bevis Men kom ihåg, de är inte logiska bevis egentligen utan de är snarare resultaten

av hans egna begär, känslor och förvirring.

Hur kan man då rasera hans yaqin och rädda honom ur det mörker han befinner sig i men som han

inbil at sig är ett ljus?

Låt oss återvända til liknelsen av att yaqin är ett slott. Om man vil sänka ett slott, hur gör man? Att

direkt angripa en persons yaqin är som att angripa tornet av slottet. Det kommer inte åstadkomma

någon skada al s. Det vore som att säga til en Wahabi, ”Wahabism är fel!” Wahabismen är den yaqin

han har nått, det är tornet av hans slott. Han kommer bara förkasta dig utan att ens tänka över

saken. Nej, vil man sänka ett slott ska man sänka pelarna som slottet är uppbyggt på. Och pelarna

som slottet av yaqin är uppbyggt på är de logiska bevisen. För att knäcka dessa bör man använda sig

av bul dozern som vi nämnde tidigare. Dvs. genom att stäl a de kritiska och skeptiska frågorna som

får personen att tvivla på de logiska argument och slutsatser han har grundat sin yaqin på. En Wahabi

som säger att tawassul til Imamerna är shirk kanske någonstans djupt nere grundar detta på synen

att en människa som är död helt maktlös, hör inget och har ingen relation med denna världen längre.

Om man då angriper denna premiss och får honom att börja tvivla på vilken stäl ning en död

människa har då blir det som en spricka i glas som sakta men säkert sprider sig til s inshaAl ah hela

pelaren fal er.

Givetvis kan personen också då visa sig vara oärlig och täcka över detta tvivel i sitt hjärta men i det

ögonblicket så förkastar han en klar sanning och täcker över den och får attributen av en förnekare.

Det är exakt som ett vattenkraftverk. Stora betongväggar hål er igen al t vatten. Men så fort en liten

spricka sker så börjar lite vatten tränga igenom vilket gör att sprickan sprider sig så vattnet börjar

strömma mer och til sist forsar al t vatten igenom samtidigt som hela muren rasar.

Detta är en metodik som den Heliga Koranen flitigt använder. Dom svåra frågorna och

uppmaningarna til reflektion: ”Har ni sett det, har ni hört det, har ni funderat över det?” El er

”Varför reflekterar ni inte, varför kontemplerar ni inte, inser ni inte?” El er, ”Få är de som tänker

efter”. Dessa frågor fungerar som hackor som ständigt hackar på våra samveten och hjärtan så vi

kanske ägnar lite eftertanke och funderar över vad vi egentligen hål er på med.

Avslutning

Vi har nu nått slutet på denna långa resa. Vi har korsat öknen från tvivel til övertygelse. Jag vet att ni

är trötta och jag ber er förlåta mig, pratglad som jag är har inte inte insett hur mycket av er värdeful a

tid jag tagit. Nu gäl er det bara att sätta igång med processen att rannsaka sig själv och att ärligt börja

handla efter de slutsatser man drar. Givetvis är det en väldigt jobbig och krävande process,

antagligen väldigt smärtsam också då man kanske måste riva visa koncept och förestäl ningar man

har som man hål er väldigt kär och som gynnar en men som visar sig vara felaktiga. Men återigen är

det extremt viktigt att man hål er fast vid sin ärlighet för det är det mest värdeful a man har och det

som gynnar en mest av al t i detta liv som nästa.

Må Al ah vägleda oss på denna väg. I slutändan kommer vi inte ens dömas efter vilka gärningar vi

begått, utan det vi kommer dömas efter ärligheten i vår avsikt när vi utförde som gärningarna. Har vi

någonstans varit oärliga i våra slutsatser så kan konsekvenserna vara förödande för både oss och våra

medmänniskor. Så Må den Nåderike lära oss ty vi vet inte, visa oss ty vi ser inte och hjälpa oss ty vi

kan inte. Han är den bäste följeslagaren och vännen, må vi aldrig vända vår rygg mot Honom utan

istäl et hål a Hans hand och låta Honom leda oss genom livets labyrint mot den frälsande gården av

Hans kärlek. Ameen Ya Rabb al-Alamin!