Muharram 18: #4 Psykisk ohälsa
Inledning
Människan befinner sig mitt i en mörk djungel av materialism, hjälplös inför det stora havet av föremål och önskemål. Varje stund puttas hon omkring av världsliga vågor. Innan hon hinner resa sig, puttas hon ner återigen av ytterligare en våg, och en våg, och en våg, drunknandes i detta mörka hav. Människan förvandlas till en samlare, eller fäster sig vid pengar, prylar, familj och barn. Med dessa bojor kan hon inte simma upp och kippa efter andan, hon dras bara längre och längre ner.
Det är inte lätt. Vi lever i en tid och plats där allt är världsligt och materiellt. Inte bara i Sverige, i muslimska länder också. Man går från plugget till jobbet till träningen till TV:n till sociala medier till familjen till sängen och tillbaka till jobbet. I denna vardag, hur ska jag andas? Hur ska jag må bra? När tiden jag lägger på min själ är 0, hur ska min själ må bra? Jag samlar på mig stress, sömnbrist, den växer, jag får ingen andlig näring, jag hinner inte, jag orkar inte, mitt mående går över till psykisk ohälsa, jag skriker, jag ropar, min omgivning förstår inte, alla är upptagna med sitt, istället för att lyssna dömer de, pekar finger på mig, visar min fel, jag känner mig ensam, svag, nere för det finns ingen där som lyssnar, inte ens de som kallar sig troende, ohälsan går över till depression, nu är de enda som är villiga att lyssna på mig de jag måste betala för, för depressionen är skambelagd, inte av Islam men bland muslimer, eller rättare sagt bland religiösa, för det enligt dem indikerar brist på tro…
Vart du än vänder dig möts du och skräms av ånger och utanförskap.
Känner du igen dig mitt syskon?
Vet ni vad syskon, det här var inte mina ord, det var Allamah Tabatabais(RA) ord, med en liten försvenskad beskrivning som jag lade till. Det är med dom orden han börjar sin ”Lubb al-Lubbab”, Kärnornas kärna, som är en serie föreläsningar kring praktisk irfan och andligt resande.
En gudomlig bris
Mitt i det här dystra, ensamma landskapet uppstår det vackra. Det finns En Gud, och Han ser dig! Han skickar en bris, i irfani termer kallas den brisen för jazbah, en attraktion mot det gudomliga, och du känner hur den här brisen försöker leda dig åt ett visst håll, mot ett visst mål.
Mitt syskon känner du det här? Har du känt det dom här dagarna? Jag vet att vissa av er kände den brisen i förrgår under vår föreläsning, jag såg den i era ögon. Den här gudomliga brisen mina syskon är inte konstant och kontinuerlig, den kommer bara ibland, lite då och då.
I en Hadith sägs det,
وَإنَّ لِرَبِّكُمْ فِي أَيَّامِ دَهْرِكُمْ نَفَحَاتٍ أَلاَ فَتَعَرَّضُوا لَهَا وَلاَ تُعْرِضُوا عَنْهَا
Indeed, during the course of your life you will come across wafts of breeze from your Lord. (When they blow), expose yourself to them and do not avoid them.
När det sker min vän, blotta dig för den, ta emot den, veckla ut dina vingar och låt den föra dig, inspirera dig på den andliga resan, på det som kallas ”Sayr wa suluk”.
Suluk means travelling along a path, and sayr means watching the spectacle and features of the stages and phases encountered on the way.
Rumi säger, ”Till slut tröttnar hjärtat på allt utom själens resa till Gud.”
En av urefa sade, ”Gud är ljuset allt annat är mörker.”
Vissa tror att när psykisk ohälsa eller depression drabbar en, att det kan lösas med lite extra ibadah och Koranläsande. Det är helt fel, visst har Koranen särskilt när den hörs eller läses melodiskt, en viss inverkan, men samtidigt säger Imam Sadiq(A) att man inte ska närma sig den eller rekommenderad dyrkan om man inte har en hjärtslig aptit till det. Visst kan man anstränga sig och lyssna 5-10 min om dagen, men det enbart räcker inte för att förändra ett tillstånd.
Vid psykisk ohälsa har tankemönstret hos personen förändrats. Hon ser allt negativt, hennes hjärna tar emot det negativa mycket lättare än de positiva, hormonerna som utsöndras stärker detta tankebeteende. Dessutom som en författare skrev så är 80-90% av ens tankar samma som dagen innan, så är man fast i ett negativt tankemönster stärks det bara dag för dag.
Självförtroendet förstörs, man börjar klanka ner på sig själv, och ens omgivning och den här förbannade Facebook dömer ut en ännu mer och Shaytan späder på med sina negativa influenser och viskningar, och man ser alla glada lyckliga på Instagram som strör salt på såren.
I det här tillståndet måste något radikalt ske, tankemönstret måste revolutioneras, brytas, ses ur ett nytt ljus.
Ett syskon sade, ”Jag är i kloaken”. Men hur kan solstrålar nå kloaken? Du är orättvis mot dig själv.
Syskonet ändrade sig, ”Jag är en blomma på fel plats.”
Precis! Men även blommor kan växa vid vägkanten, trots starka motvindar, trots en smutsig omgivning, växer de och blomstrar!
Guds ansikte
Den Heliga Koranen säger,
…َ كُلُّ شَيْءٍ هَالِكٌ إِلَّا وَجْهَهُ …
Everything is fated to perish save the Face of the Lord (28:88)
كُلُّ مَنْ عَلَيْهَا فَانٍ ﴿٢٦﴾ وَيَبْقَىٰ وَجْهُ رَبِّكَ ذُو الْجَلَالِ وَالْإِكْرَامِ ﴿٢٧﴾
Allt på jorden skall förgå; (26) men din Herre ansikte förblir i evighet i Sitt majestät och Sin härlighet. (27)
Allt kommer att försvinna, utom Guds ansikte. Vad är ett ansikte? Ansiktet är det som uttrycker det inre. Om jag är arg, ledsen, glad, irriterad, dessa känslorna visas i mitt ansikte, det uttrycker mitt inre. När det pratas om Guds ansikte är det alltså det som uttrycker Guds väsen, dvs. Hans namn och egenskaper.
Därför säger Imamerna(A), ”Vi är Guds ansikte” för de är uttrycket av Guds namn, PRofeten(S) är rahmatun lil alamin > när vi säger att Gud är nåderik > Han visar sin nåd genom Profeten genom hur Profeten förlät, vägledde och omhändertog människor.
Så det som är med Gud kommer att bevaras och överleva, allt annat kommer dö ut. Och det är vad den andliga resan går ut på: att resa från det döda mörka landskapet, att genom förändring av tankemönstret och uppvisandet av detta, tillskriva sig själv Guds namn och egenskaper, tills man blir ett Guds namn, i Hans närhet.
Exempel: Jag är snål. Jag förändrar mitt synsätt som orsakar snålheten, är det för jag vill överleva? Är det inte Gud som ger rizq, så varför är jag snål? Osv. När jag hittat tankefelet, förändras tankemönstret med övertygande bevis, dessutom inspirerar jag mig med exempel från Ahl al-Baits(A) generositet, därefter börjar jag praktisera och träna på att överkomma min snålhet, min tillit till Gud ökar, min generositet ökar > till sist blir jag ett exempel för Karam och lever upp till Guds namn Karim.
Shia håller fast vid Ahl al-Bait(A) = Går i deras fotspår.
My servant, obey Me. [If you do so] I will make you an example of Myself. I am alive and will never die; and so I make you alive and never die. I am rich and never become poor, and so I make you become rich and never poor. Whatever I want I say ”Be” and it is, so I make you in the way that whatever you want you also say ”Be” and there it will be.
Den snabbaste vägen
Urefa säger att den snabbaste vägen för att komma långt fram på den andliga resan är genom Imam Hossein(A). Inte bara Urefa, Ahl al-Bait(A) själva!
Ahl al-Bayt: “We are all ships of salvation, but the ship of Husayn is the largest and the fastest.” All the guides in history have been like rescue ships, but this one is special. This is the rescue ship that will quickly take us to our destination.
Särskilt för de av oss med psykisk ohälsa är han en gigantisk inspiration. Profeten(S) kallar honom för ”Misbah al-Hoda” och ”Safinat Nejat” Varför?
If we give only the facts of the event of Karbala to any person, he would not doubt consider Imam Husayn right and his enemy wrong. The events in Karbala occurred in such a way that they clearly manifest Imam Husayn and his mission. This is where the statement, “Surely, Husayn is the light of guidance” holds true.
Throughout history, there have been many guides though we do not fully understand some of them, since it needs patience, endurance, and preparation. Khidr, the Prophet, was a guide, but even Moses could not benefit from him. The problem was from neither Moses nor Khidr. But Khidr was not that “light of guidance” the way Husayn was and still is. Anyone – a Christian, Hindu, or an illiterate person who does not believe in Islam or knows little of it – can understand Husayn. This is why many non-Muslims take part and spend money in ceremonies that commemorate Imam Husayn’s martyrdom.
Because life’s troubles are like a vast ocean ahead of us which is full of dangers and we do not know how to swim in such an ocean, embarking on this “ship of salvation” is a necessary blessing.
Why? Because it is driven by the power of suffering and love and does not depend solely on our deeds. Our good actions are very few. To be honest, how much are we committed to the night prayers? How much do we give charity? Let us come and share in Husayn’s hardship! Come and embark on this ship!
Imam Hosseins(A) exempel
Kolla syskon, finns det någon någonsin genom historien som genomgått dom svårigheter, motgångar och prövningar som Imam Hossein(A)? Från förlust av egendom, pengar, död av släktingar och vänner, oro över fru och barns framtid, till svek av s.k vänner, ensamhet, utanförskap, främlingsskap, bli utfryst, utdömd, fördömd, förbannad, förkastad, utmattad.
Ändå från honom kan vi lära oss metoder för att överleva. Hur kunde han ha sån ro? Han bad om en natt extra, varför? För bönen – i bönen fann han ro, den gav honom styrkan.
Today we can see that even non-believers respect us when they see us performing our prayers. They even try not to make any noise. The enemies of Imam Husayn pretended to be Muslim, but they did not even respect the prayers. However, Imam Husayn did not consider this as an excuse to avoid praying on time.
Första stegen på den andliga resan
Ta dina första steg på den andliga resan, inte genom att tvinga dig till extra böner och fasta och långa duaa, utan ta dem med att fylla ditt hjärta med det som saknas, det som hjärtat skriker efter, det som kan förändra dina tankar, ta det steget med att sörja med Imam Hossein(A).
One of the great outcomes of sharing the suffering of Imam Husayn is that we would be able to be with him. Another part of Ziyarat Ashura reads:
وَأسْألُهُ أنْ يُبَلِّغَنِي الْمقامَ الْمَحْمُودَ لَكُمْ عِنْدَ اللهِ
I ask Him to take me to the praised position (al-maqiim al-mahmud) which you (the Ahl al-Bayt) have before Him.
Bränsle för resten av vägen
När vi sörjer Imam Hossien(A), när vi läser om honom, hör om honom, funderar på honom, hans situation, hans väg, hans exempel, han är älskvärd, så vi börjar fyllas med kärlek till honom. Den här kärleken gör mirakel. Den här kärleken gör att vi vill bli som honom. Vi känner oss inte ensamma. Det ger oss drivkraft att ta steg för steg, förändra våra tankar, skala bort synd efter synd, plocka goda egenskap efter goda egenskap, och när vi gjort det efter ett tag, börjar förändringar ske och vi börjar må bättre.
Jag vet att det inte är lätt syskon, men denna månad har vi medvind. Koranen säger:
”As for those who strive in Us, We surely guide them to Our paths.” (29:69)
God will indeed guide whoever strives on this path. We might think we need someone to push us to strive, yet that is similar to someone who will not put food in his mouth until someone else feeds him. We know we are responsible for working hard. If we do our best and then face a situation in which we do not know what to do, God will definitely help us.
Psykisk ohälsa förbättras inte över en natt, för den kröp in steg för steg över flera månaders period, därför måste jag kämpa på, ta steg för steg, ha tålamod och vara ståndaktig under en längre period för att börja se resultat.
Vi pratade om det här i förrigår, om lyssnandet, om vilka vi omgav oss med. Var försiktig, var aktsam, välj ditt sällskap, välj ditt umgänge, välj vad du följer på sociala medier, ta avstånd från det som får dig att må sämre.
Profeten(S) säger: If you did not indulge in useless talk and harbor vain thoughts in your heart, you would be able to hear what I hear and see what I see. (Al-Mizan fi Tafsir al-Qur’an, vol. 5, p. 270, cited from Sunni sources)
Allamah Tabatabai frequently quoted Ayatollah Qadi as saying, ”If one performs his prayers on time and does not achieve spiritual positions, he can curse me.”
This means that is not difficult to progress spiritually. We tend to look for secrets, but the reality is that we do not need anything mysterious. If we preserve our original purity, divine nature, and the light God has given us, our few acts of worship will become both important and powerful. Our prayers, alms, fasts, and our love for the Household will uplift us very quickly.
The problem is that we do good things, but our pure and free soul is hindered or halted due to the poisonous sins committed and the vain talk we engage in. Similar to the stomach’s reaction when we eat junk food, we harm our our souls when we speak vainly or listen to nonsense. Thus, we are to speak when necessary; moreover, we are to speak truthfully.
- ziyarar ashura
- bönen