Varför hijab?

  Varför är just Hijaben särskilt utsatt? Varför är inte nunnans klädsel utsatt? Eller mannens hijab? Men varför är inte Hijaben införstådd? Varför undrar om och om igen, ”Varför har du hijab på dig?” En muslimsk kvinna som bär Hijab kan vara sekulär men hennes Hijab är och kommer förbli politisk. Varför? För att Hijaben symboliserar Islam. Hon låter Islams klädetik ta över hennes vardag och helt plötsligt är inte Islam något som bara är mellan människan och Gud eller i moskén, den är bland människorna.

Varför Hijab ur ett samhällsperspektiv

– Ehsan ­ Malmö – 30/01-2011

I Guds den Nåderikes den Barmhärtiges Namn

Inledning

Varför ska man bära Hijab? Frågornas fråga! Det finns nog ingen muslim som inte har stött på denna

fråga någon gång i sitt liv! Den stäl s av muslimer som icke muslimer. Av troende som icke-troende.

Av män som kvinnor. Varför Hijab?

När denna fråga stäl s, al tså varför Hijab menas i den överskridande majoriteten av fal en varför

kvinnor ska bära slöja. Varför ska de täcka håret?

Skägget som är en del av den manliga Hijaben kommer säl an under frågestäl ning.

Personligen har jag under hela mitt liv som troende aldrig fått frågan stäl d til mig: Varför har du

skägg? El er varför ska en muslimsk man ha skägg?

Det är som om det är införstått att en judisk el er muslimsk man som har ett skägg är religiös och

aktivt troende. Jag har inte hel er sett någon stäl a frågan: ”Varför bär du slöja?” til en nunna. Jag har

förvisso ingen statistik på hur ofta nunnor får denna frågan stäl d men granskar man samhäl ets

instäl ning gentemot nunnor inser man även att deras förståelse är att en nunna är en kvinna som

valt att viga sitt liv åt Gud och ersätta sina sexuel a begär med en intensiv kärlek til Gud istäl et (en

nunna får ju inte gifta sig) och hennes klädsel är al tså en klädsel av kyskhet för att markera och avstå

från al t som har med kroppsliga begär och frestelser att göra.

När debatten om handskakningen i SVT-programmet Newsmil kom ut skrev Maria Hasselgren en

krönika i Newsmil . I denna krönikan skriver hon bl.a.:

En muslimsk kvinna som väljer slöja, en katolsk kvinna som går i kloster måste helt

enkelt vara skadad på något vis, lida av sexualskräck och allehanda neuroser. Och en

munk? En större utmaning mot dagens mantra "Jag är sexuellt aktiv alltså finns jag"

torde inte existera.

Det tycks omöjligt att förstå att man kan älska någon, Gud, så mycket att man vil leva

sitt liv helt och hål et för honom, och är vil ig att göra avkal på andra saker: sex, barn,

shopping, karriär, för att uppnå något annat; en relation som ger lugn och inre frid.

Nunnor lever liv som är den absoluta antitesen av dagens exhibitionistiska samhäl e,

de vil inte synas, inte utmärka sig, de vil bara vara här och nu i tjänst för andra

människor. Deras kläder är helt avskalade från yttre flärd, enkla, raka, och – darra

månne modeoraklen – de har sett i princip likadana ut i 1600 år. Dräkten säger mer än

ord: det är innehål et som räknas.

(http://www.newsmil .se/artikel/2008/12/22/nunnor-och-kvinnor-med-sloja-den-

som-tar-avstand-fran-sexualnormen-blir-utfryst-i)

Vi ska således tala om Hijab och syftet med Hijab ur ett samhäl sperspektiv. Varför Hijab är ett stort

ämne men många olika infal svinklar och perspektiv men vi väljer att fokusera på

samhäl sperspektivet då det är ur detta perspektiv som Hijaben är mest utsatt.

Varför är Hijaben utsatt?

Varför är just Hijaben särskilt utsatt? Varför är inte nunnans klädsel utsatt? El er mannens hijab?

En ungdom börjar lyssna på HipHop. Dagen efter har han för stora byxor som dessutom är

nerdragna. En svensk blek pojk har precis köpt sin första CD men han går, talar och klär sig som han

var värsta gangstern i Harlem. ”Tjena!” ersätts med ”Yo yo yo wazzup homie!”. Varför reagerar ingen

på detta? Varför säger ingen: ”Varför har du på dig för stora kläder? Varför har du kepsen på sned

när solen lyser framifrån?” Det är införstått att den här ungdomen har absorberats i hiphop. Han har

gått in i hiphopen och vil manifestera och visa upp sin kärlek til hiphop för sin omgivning, för att han

tror så starkt på det och blivit så präglad av det. Detta är införstått och uppmuntrat. Skolan anordnar

konserter på avslutningen osv.

Men varför är inte Hijaben införstådd? Varför undrar om och om igen, ”Varför har du hijab på dig?”

Här vil jag först och främst säga en sak til er mina kära och respekterade systrar: Ni har ingen som

helst plikt att behöva försvara er själva och förklara er själva varför ni bär dom kläder som ni vil bära.

Aldrig någonsin ska ni behöva be om ursäkt el er inta en defensiv position och försöka rättfärdiga ert

beteende. Kom ihåg detta. Om en tjej kommer in påklädd i bara en tajt bikinitopp til sammans med

en kort kjol stäl er ingen frågan til henne: ”Varför har du på dig bara bikini?” Antagligen skul e en del

springa efter henne och vissla och applådera henne också för hennes kläder. De religiösa personerna

som skul e vara där skul e inte hel er säga något fastän de kanske skul e blivit upprörda då detta

samhäl e til åter fri klädsel. Al a har rätt att bära vad dom vil , det är hennes rättighet, det har inte

med mig att göra så jag hål er tyst. Därför ifrågasätts inte kvinnor med korta kjolar, punkare med

tuppkam och svarta kläder med massa metal verktyg, kil ar med urringade tröjor osv.

Så kom ihåg detta först och främst. Ni är inte tvingade att försvara er själva, ibland frågar någon som

verkligen undrar och vil lära sig, ibland vil någon jävlas ­ ni väljer själva i al a fal om ni vil svara el er

inte.

Til baka til frågan: Varför är Hijaben införstådd?

För att Hijaben är bland de få symboler som går direkt emot systemet vi lever i. Vad är det för

skil nad på en nunna och en muhaj ebba? Skil naden är antalet som vissa tror. Skil naden är tron.

Nunnan är sekulär. Hon har dragit sig til baka, hon lever för sig själv ute i någon församling avskild

från världen och samhäl et. Den muslimska kvinnan å andra sidan lever i samhäl et. Hon går i samma

skola som al a andra, på samma gator som al a andra, i samma shoppingcenter som al a andra och

jobbar som al a andra. Här i stan i shoppningscentret Entré har de tryckt upp glamourmodel en och

TV-kändisen Carolina Gynnings ansikte på en hel vägg. Varje land lägger upp bilder på dom personer

som det landet anser vara förebilder. I Iran ser man massor med bilder på Shoheda, på Imam

Khomeini osv. I Kuba är det massor med bilder på Che Guevara. I Entré verkar Gynning vara symbolen

för den härliga västerländska liberalismen. När en mohaj eba då går förbi denna vägg är det självklart

att hennes klädsel går direkt emot sexual iberalismen i Sverige och detta är vad som skrämmer.

Varför lagstiftar Belgien mot Niqab-klädsel på al mänplats när det inte är mer än ett 40-tal Niqabister

i hela landet? Varför denna rädsla?

En muslimsk kvinna som bär Hijab kan vara sekulär men hennes Hijab är och kommer förbli politisk.

Varför? För att Hijaben symboliserar Islam. Hon låter Islams klädetik ta över hennes vardag och helt

plötsligt är inte Islam något som bara är mel an människan och Gud el er i moskén, den är bland

människorna.

Maria Hasselblad tar upp exakt detta i sin debattartikeln också. Hon skriver:

Förr var man rädd för de lössläppta, nu för de som inte vill släppa till. Är det så

enkelt som att en nunna ell
er en kvinna i slöja tvingar dem de möter att fundera

över sitt eget liv?

Al tså: Hijab är islamisk symbol. Vad är det då som den symboliserar som provocerar en del så

mycket?

Hijab är ett skydd

Kort och gott: Hijab symboliserar kyskhet. Nu kanske vissa protesterar på följande sätt:

A) Det finns kvinnor som bär slöja som inte är kyska!

El er:

B) Det finns kvinnor som inte bär slöja som är kyska!

Vi kommer til ett svar på detta strax. Om ni läser äldre islamiska böcker ser ni att det ordet som

användes förut var ”Satr”. ”Satr” betyder skydd. Vad är då ett skydd? Om jag lägger upp ett skydd

mel an mig och er, ett förhänge, en mur el er något då är jag skyddad från er. Men samtidigt är även

ni skyddade från mig! Det är al tså ett dubbelriktat skydd! Ett skydd inifrån och utifrån!

I Surah Noor säger Al ah i den Heliga Koranen först i versen 30 explicit och direkt til enbart männen:

[24:30] * /

[24:30] SÄG til de troende männen att de bör sänka blicken och lägga band på sin

sinnlighet; det leder til större renhet i deras liv. Gud är underrättad om vad de gör.

I versen därefter säger Al ah explicit och direkt enbart til kvinnorna:

[24:31] /

[24:31] Och säg til de troende kvinnorna att de bör sänka blicken och lägga band på

sin sinnlighet och inte visa mera av sina behag än vad som [anständigtvis] kan vara

synligt; låt dem därför fästa slöjan så att den täcker barmen…

Det intressanta här är att Koranen oftast brukar tala til de troende i en gemensam grupp. Den säger

”O troende!”. Varför? Man måste sätta sig ner och fundera över VARFÖR Al ah i dessa två verser

väljer att skilja på de troende männen och de troende kvinnorna? Varför?

Orsaken är betoning. Om jag säger här: ”O troende ni måste bära kyska kläder!” uppfattas det som

en generel order som kanske inte berör mig. Någon bror kanske tänker, ”Äh det är bara för

kvinnorna som måste bära slöja” el er någon syster kanske tänker ”Men äh han pratar säkert om den

där kil en som bär linne på sig.” Men om jag istäl et sade: ”O systrar! Ni måste bära kyska kläder!”

och sedan ”O bröder! Ni måste bära kyska kläder!” då börjar genast bröderna fundera på vad som

menas och systrarna funderar vad som menas.

För 50 år sedan var kyska kläder vanligt i Sverige och resten av Europa. Om ni tittar på gamla svenska

filmer så var det långa klänningar, blusar med hatt och ansiktsnät och annat vanligt. Likaså männen

bara långärmat, ordentliga kläder. Men Al ah visste att det kommer en tid då människan blir modern,

hon går över gränsen, hon tror att hon är smart. Denna betoning av ämnet med Hijab är ett svar til

de som tar lätt på kyskhet inom islam.

Nu har vi Koranen och til sammans med den har vi Den Sanna Sunnah som är Ahl al-Beit(A). Koranen

är Al ahs skriftliga ord, Ahl al-Beit(A) är Al ahs levande ord. För att förstå denna betoning och detta

dubbelriktade skydd som vi nämnde låt oss se hur Ahl al-Beit(A) levde upp til frågan om Hijab.

Låt mig citera en välkänd hadith som många av er säkert hört. Profeten(S) var en dag hemma hos

Fatima Zahra(A). En blind man knackade på dörren och vil e stiga in. Fatima Zahra(A) gick då och tog

på sig sin Hijab och återvände. Profeten(S) frågade då, ”Varför tar du på dig slöjan för en blind man

min dotter?” Nu har jag hört två versioner på denna hadith där svaren är två olika, men båda svaren

säger exakt samma sak som vi pratar om.

Version 1: Fatima(A) svarar, ”Han är blind men jag är det inte!”

Version 2: Fatima(A) svarar, ”Hans ögon är blinda men hans hjärta är det inte!”

Dessa två versioner belyser det dubbelriktade skyddet i pratade om. Ur version 1 förstår vi att Hijab

är inte enbart en klädsel, det är en, lyssna noga nu: Hijab är ett andligt tillstånd.

Det är som ihram man har på sig under Haj . När du har på dig Ihram under Haj får du inte göra vissa

saker, du får bl.a. inte göra någonting som stimulerar dina kroppsliga begär. Ihramen är inte bara en

handduk, det är en symbol att döda egot och leva för Al ah ­ det är ett andligt til stånd. Hijaben på

samma sätt är ett andligt til stånd. I det til ståndet påminns kvinnan att hon inte får uppföra sig som

hon vil .

Om hon skrattade och skämtade och hoppade och skuttade hemma med familjen och sina mahram

är det en sak, men hon behöver ett skydd och en påminnelse som får henne att gå in i det andliga

til ståndet och det til ståndet är Hijaben, precis som Ihram för pilgrimen som när han har ihram är

han extra noggrann med hur han uppför sig.

Version 1, al tså att Hijaben är ett andligt til stånd, det skyddar andra i samhäl et från kvinnan själv.

Låt mig förklara vad jag menar. Shaheed Motaheri skriver i ”Kvinnans rättigheter i islam” att kvinnan

har en benägenhet att vara konstnärlig med sin kropp. Det ligger i hennes natur att försköna sig själv.

Sminkning, fina kläder och annat är al a olika former av kreativitet som ger utlopp för denna natur.

Det kan mycket väl ha biologiska orsaker också att precis som blommor förskönar sig själva för att

locka til sig bin så de kan befruktas och förökas så kanske denna natur har sin grund i att kvinnan vil

locka til sig och fängsla sin man i sin skönhet så att hon får barn.

Hijaben underlättar då för kvinnan att kontrollera denna natur och begränsa denna försköning til

endast hennes män så resten av samhäl et inte påverkas.

Detta besvarar protest A) som jag nämnde tidigare: ”Det finns kvinnor som bär slöja men inte är

kyska”. Ja, det finns det men dessa sortens kvinnor är sådana som begränsat Hijab til en bit tyg och

inte ett andligt til stånd. De täcker förvisso håret men de lever inte i det andliga til ståndet. Det är

som en person som sitter och läser en bok men hennes tankar är på annan plats. Rent ytligt ser det

ut som hon läser men denna läsning har ingen större nytta.

I version 2 av svaret så skyddas kvinnan från samhäl et. Då är skyddet ett skydd mot det yttre. Vad

menar Fatima(A) med att hans hjärta inte är blint?

Om al a blundar så ska jag il ustrera. Blunda al a. Tänk er nu: Ni har på er ögonbindlar. Ni ska in i ett

rum. Inuti rummet sitter en ung nunna el er präst med sin slöja el er prästdräkt. Ni går in och sätter

er, plötsligt säger hon el er han, ”Oh det är så varmt här inne, jag ska bara gå och klä av mig lite.”

Med stor sannolikhet tänker de flesta av er: ”Oj, undra hur hon el er han ser ut, vad har hon på sig?”

osv. Fokusen går mot kroppen. Om vi återvänder til tanken, ni går in i rummet men innan ni ska stiga

in säger nunnan el er prästen, ”Vänta lite ska jag bara ta på mig slöjan el er klä på mig dräkten”. Det

skickar genast en signal til er, ”Oj, detta är en al varlig person, vad ska vi prata om?” Fokusen går från

kroppen til det al varliga.

Detta besvarar protest B) al tså: ”Det finns kvinnor som är kyska som inte bär slöja”. Dessa sortens

kvinnor må vara kyska deras skydd är inte ful ständigt. De är som en burk med honung utan lock som

lockar til sig flugor. El er som en ros utan taggar som blir uppäten av en kossa. Resultatet blir att

fördärvet i samhäl et ökas. Om jag går omkring med 100″000kr i en ryggsäck och blir rånad är det
<
br />rånaren som begår brottet men samtidigt har jag varit dumdristig och naiv som trott att jag lever i en

idealisk värld. Så länge det finns begär, fri vilja och Shaytan måste vi hjälpas åt för att skydda

varandra. Som muslimsk kvinna har jag en plikt att hjälpa min broder att stärka hans svaghet genom

min Hijab då hans natur drar honom til det ytliga precis som min natur drar mig til det innerliga.

Och detta är precis vad Hijab bör göra. Det bör vara ett dubbelriktat skydd. Ett skydd mot svaga

utifrån och ett skydd för samhäl et mot svaga inifrån.

Mannens Hijab

Vad är då mannens roll i det hela? Vad är mannens Hijab?

Vi nämnde i förra föreläsningen att även mannen bör ha kyska och långa kläder på sig. Vi citerade

Fatawi från Maraj”e i denna fråga. Men utöver detta har mannen en ännu större hijab och det var vad

Koranversen nämner: Nämligen att först och främst sänka sin blick och därefter kontrollera sina

begär. Låt oss fördjupa oss i detta lite grann.

Profeten(S) säger att vi alla är som en enda gemensam kropp, om en kroppsdel är i smärta och

sjukdom så rusar övriga kroppsdelar och organ för att hjälpa till.

Ok. Så om jag ser att min muslimska syster inte bär Hijab, vad gör jag då? Jag kan inte tvinga henne,

det fungerar inte, men samtidigt måste jag värna om både henne och resten av samhäl et. Hon är en

person som av olika orsaker inte förstått Hijab el er inte varit stark nog att bära den, och detta

kommer vi til senare. Men hon har en svaghet och brist i sig i och med att hon inte bär den just nu.

Då är det min plikt som man att rusa och hjälpa och komplettera hennes hijab här. Hurdå? Genom att

säga: Ok, om du väljer att inte ha hijab så väljer jag att sänka min blick och inte titta på dig. Hijaben

var til för att dölja vissa av dina kroppsdelar från mina ögon, i och med att du inte gör det så gör jag

det istäl et då genom att sänka blicken. Då har jag kompletterat hennes hijab och samtidigt fungerat

som ett skydd i samhäl et för jag i mitt agerande inspirerar andra att göra samma sak.

En av mina första mentorer berättade för mig att en ung iransk kvinna hade kommit til moskén i

London för att stäl a ett par frågor. Kvinnan bar ingen slöja och hade kjol och en tröja som var något

urringad. När hon steg in kollade al a männen på henne. Hon gick in i Sheikhens kontor för att stäl a

sina frågor. Denna Sheikh som inte var en vanlig Sheikh utan en andlig person och ”Aref funderade på

hur han skul e tackla det hela. Hon stiger in i moskén utan slöja trots att kvinnor, oavsett om de är

muslimer el er inte, bör av respekt til moskén ha slöja på sig när dom går in. Även i Vatikanen får

kvinnorna inte vara klädda hur de vil när de går in. Denna Sheikh beslutade sig för att inte göra något

el er uppföra sig konstigt på något sätt, tvärtom log han, var extra trevlig men såg til att han enbart

hade ögonkontakt och inte på något sätt gav uppmärksamhet til hennes bristande hijab. Kvinnan

stäl de sina frågor, fick svar och gick.

Dagen efter kom hon til baka til moskén i ful Hijab, inte bara slöja utan även Abaya, gick til Sheikhen

och sade: Jag har letat överal t efter svaret på mina frågor men vart jag än gått har jag blivit utittad.

Men du gav inte uppmärksamhet til mitt yttre utan mitt inre och mina frågor och besvarade dem på

ett til fredsstäl ande sätt så nu har jag valt att bära Hijab!

SobhanAl ah! Hur en mans hijab kan orsaka en annan kvinnas hijab. Ofta är det tvärtom, kvinnans

bristande hijab får mannen att tappa sin hijab. Imam Musa Kahdim(A) gjorde samma sak. När han

satt i fängelse skickade Harun Rashid en ung vacker lättklädd magdansör til honom. Harun Rashid

vil e att Imam Musa(A) skul e hamna i synd för att förstöra hans rykte. Tänk er, en man som suttit i

fängelse avskild från al a, vad gör han? Han fortsätter med sina böner. Hur mycket kvinnan än

försöker fångas inte hans uppmärksamhet. Til sist griper ånger henne och hon stäl er sig bakom

Imam Musa(A) och ber hela natten och kommer ut därifrån som en kysk kvinna med ful hijab!

Vi män har en plikt i samhäl et och det är att sänka vår blick framföral t. Det är inte enbart blicken,

det är vårt sätt att umgås med kvinnor. Att ha fokus på vem de är och inte låta deras kroppar locka

oss. På första sidan på Metro stod det för några år sedan att över 50% av kvinnorna som jobbar i

hotel branschen har någon gång blivit sexuel t ofredade. Om jag då som muslimsk man inte visar

mina muslimska systrar el er mina svenska klasskamrater och jobbkollegor och al a andra kvinnor jag

umgås med någon kroppslig uppmärksamhet men enbart ett kysk och trevligt bemötande kommer

det få dem att tänka til : ”Vad trevligt denna man var som faktiskt visade intresse för mina tankar och

funderingar och åsikter och inte bara för hur jag klär mig!”

Jag är inte redo!

Jag skul e vilja avsluta denna föreläsning med att ge ett kort svar på den vanligaste anledningen man

får höra av systrar som inte bär hijab och det är: ”Jag är inte redo!”

Jag är inte redo att bära Hijab. Vi måste inse mina syskon att detta är en ganska svag ursäkt som inte

hål er. Låt mig ge ett exempel: En person kör på motorvägen. Plötsligt hårdbromsar bilen framför

honom och han kör in i bilen. När dom frågar han efter olyckan varför han körde inte bromsade

kommer han svara: ”Jag var inte redo!”

Den person som går til doktorn och får diagnosen att han har diabetes, den personen var inte hel er

redo. Människan kan aldrig vara ful ständigt redo. Men hon anpassar sig snabbt. Personen som fick

reda på diabetes börjar ändra på sin diet, visst är det svårt i början att ge upp al baklawa och

kladdkaka men efter ett tag anpassar hon sig och det blir en vana. Til sist märker hon hur dåligt

sötsaker påverkar kroppen och hur dåligt hon mår av det.

Hijaben på samma sätt kan vara svår för vissa i början, men efter ett tag blir man absorberad av den,

man lär sig den och man lär sig hur man ska handskas med folks reaktioner. Til sist börjar man inse

vilken inverkan den har och vilken viktig roll den spelar i samhäl et.

Och skul e kvinnan inte inse detta är det mannens plikt. Om någon jag älskar har fått diabetes och

denne inte vil ta sin tablett måste jag på något sätt hjälpa henne. När hon kommer hem til mig

borde jag inte servera sötsaker, inte hel er borde jag äta framför henne. Jag kan hjälpa min syster

som inte bär hijab genom att sänka min blick, genom att ta henne för den hon är och inte den hon

klär sig för och genom att bekämpa den moraliska korruption och den objektifiering av kvinnan i

samhäl et som jag ser varje dag. På så sätt underlättar jag för min syster samtidigt som jag ökar

kyskheten i samhäl et och inspirerar andra i denna väg!